onsdag 8 maj 2013

Uppsatts om språket.




Många säger att språket är en del av ens identitet och jag håller helt med. Eftersom alla har någon sorts av dialekt så blir det som ett litet kännetecken. Jag är av den typen som inte riktigt har en speciell dialekt eftersom mina föräldrar är från Polen och vi pratar Polska hemma så har jag inte arbetat ut en ren dialekt. Jag har lärt mig från mina kompisar, därför uttalar jag ord på olika sätt. Jag får inte alltid rätt på dem men jag försöker lära mig av mina misstag. 

Eftersom jag har lärt mig av mina kompisar, som så klart inte pratade helt rent utan använde slang så har jag också fått in slangen. Eftersom slang har blivit så vanligt bland ungdomar så tänker man inte ens på att man använder den. 

När jag är på jobbet och pratar med min chef har jag ett annat ”språk” än när jag pratar med mina kompisar. Jag använder en sociolekt.  Jag vill visa att jag har respekt för min chef, därför försöker jag visa det med språket. Eftersom slangen är vanlig bland ungdomar så är det inte alltid äldre förstår allt vi säger. Bland ungdomarna visar man inte riktigt respekt genom språket, utan hur man är. Slangen är som ett extra ”språk” bland oss. 

Chatspråket är som en kod för de äldre, eftersom det är förkortningar som vi ungdomar själva har hittat på och börjat skriva till varandra och nu har man till och med börjat prata med chatspråket. Det är praktiskt om man inte vill att föräldrarna ska förstå vad man skriver om, eller om man bara vill att det ska gå fort. Själv brukar jag inte använda chatspråket när jag pratar. Utan jag brukar mest använda det när jag vill att det ska gå fort att skriva en mening.

Jag använder kroppspråket väldigt mycket. Eftersom jag är dansare och där använder man kroppen för att utrycka sina känslor, så använder jag oerhört mycket kroppspråk utan att jag ens tänker på det. Jag fladdrar ofta med armarna och jag använder överdrivna miner ibland, därför att på scenen gör man allt större, så har det blivit en vana för mig. Jag lägger ofta till lite extra ljud bara för att stärka känslan i det jag säger eller visar. 


Svordomarna och förolämpningar har också blivit som vanliga ord. Man ska inte ta till sig allt någon har sagt eftersom man har börjat använda det när man inte ens tänker på det. Det är klart att jag egentligen tycker att man inte borde använda det alls. Men eftersom så många säger det vid vanliga sammanhang har det blivit naturligt att börja använda det. Tillexempel ”bög” den förolämpningen används allt för mycket, men det är bara ett vanligt ord för de som gillar samma kön. Jag förstår inte varför alla tar det som en förolämpning, vad är det som är problemet med att man är intresserad av samma kön? Vi är alla människor och har samma värde. Därför borde man inte använda Cp heller, det är bara en vanlig sjukdom som man själv inte väljer att ha. 

Härskartekniker har precis som svordomar blivit vanligt. Man tänker oftast inte på vad man gör. Att man verkligen kan gör illa någon med ord. Tillexempel: I klassen när någon svarar på en fråga, så pratar någon annan i bakgrunden, det är härskartekniken ”din mening är inte lika mycket värd som min”. Eller man kanske utesluter någon ur sin konversation. Man gör det helt enkelt för att komma upp i status och för att bli tagen som cool. Jag har själv använt mig av härskarteknikerna, men då visste jag inget om dem. Men när jag själv blev utsatt för dem så förstod jag vilket misstag jag gjort. Efter det använde jag aldrig härskartekniker med mening. När vi såg filmen i skolan förstod jag ännu bättre att det verkligen gör ont. Därför försöker jag att inte använda dem alls. 

Min slutsats är, att jag använder mig av slang, sociolekt, svordomar, kroppspråk och chatspråket, därför att  ungdomarna har bildat ett eget litet språk av allt sammanlagt som i vissa sammanhang kan vara svårt att förstå för de äldre. 

Det jag tycker borde tas bort från ungdomarnas lilla språk är: 

De ”nya” svordomarna eftersom de är tagna från vanliga ord som kan betyda något helt annat. Som i exemplet ”bög” då blir inte bara den som blir kallad det ledsen, utan den/de som verkligen är bögar blir lika förolämpade och känner att det är fel att de tycker om samma kön, vilket är helt oacceptabelt att de ska känna sig så, klart att man får gilla vem man vill och det ska man få välja helt själv utan förolämpningar. Detta uppstår i de flesta svordomarna att det går inte bara ut över en utan det går utöver fler... 
Jag är en väldigt rättvis människa och jag försöker visa det genom mitt språk.

 Alla har ett eget kännetecken när de pratar, mitt är att jag har en polsk brytning.

måndag 6 maj 2013

Utvärdering HKK


inköpslista: 

2 msk ströbröd
1 msk lök 
150 g qurnfärs 
2 msk ägg = 1/2 ägg 
3 krm salt 
1 krm peppar 
1 krm curry 
2 krm riven ingefära / 1 krm malen ingefära 
1 vitlöksklyfta 
1 tsk soja 
1 1/2 dl ris 
1/4 sallad 
2 tomater 
1/2 gurka 
2 morötter
2 brödskivor
2 tsk vinäger 
2 tsk olja 
1 msk dill 

Qournfärs: 
3 msk vatten
1 msk lök 
150 g quornfärs 
2 msk ägg = 1/2 ägg
2 krm salt 
1 krm curry 
2 krm riven ingefära / 1 krm malen ingefära
1 vitlöksklyfta 
1 tsk soja 

Ris:

3 dl vatten 
1 krm salt 
1 1/2 dl ris 



Sallad: 

1/4 sallad 
2 tomater 
1/2 gurka 
2 morötter
2 brödskivor (krotonger)

dressing: 

2 tsk vinäger 
2 tsk olja 
2 tsk vatten 
1/2 krm salt 
1/2 krm peppar 
1 msk dill


Arbetsplanering:

Köttfärsen.
Ris
Sallad + Duka
Diska lite efterhand




Utvärdering

Jag och Elin lagade Indisk qournfärs med ris och sallad. Vi valde att laga det för att vi både ville ha en utmaning till att göra något nytt. Vi tog med grönsaker för att få vitaminer och för att det är en viktig del av matcirklen. Vi fick protein från köttet och kolhydrater från riset. Fett fick vi från oljan som vi stekte i och som vi använde i dressingen. Jag och Elin blev nöja med måltiden. Den var god, såg bra ut. Köttet hade en bra konsistens precis som riset. För min del var dressingen för stark. Men det är vilken smak man har. 


Miljö: Vi kokade upp vattnet i vattenkokare innan vi började med riset. Vi hade egologiskt odlad sallad. 
Vi använde quornfärs istället för att använda nötkött, som kommer från kor vilka är väldigt omiljövänliga eftersom de släpper ut metangas vi sina utsläpp. 

Hälsa: Vi följde matcirklen väldigt nogrant. Vi hade mycket sallad och ris medans vi hade mindre av quornfärsen. Vi fick vitaminer, kolhydrater och proteiner från salladen, riset och köttet vilket är väldigt bra för kroppen. Vi hade inte så mycket olja i vår mat därför fick vi inte för mycket fett i oss. 

Ekonomi: nötfärs 79,90 kr/kg quornfärs: 100,00 kr/kg. Som man ser på Jämförspriserna så är quornfärsen dyrare än vanlig nötfärsen. Men quornfärsen är miljövänligare och eftersom Elin är vegetarian kunde vi inte ta den billigare färsen. 


Pris på vår mat:  99,9 kr