Jag kommer från landet Stalonien. Jag växte upp i en Judisk och fullt troende kristen familj. jag var ensamt barn i familjen och hade därför stor press på mig, att lyckas vidare i livet och kunna försörja mina föräldrar. Mina föräldrar gick till kyrkan varje söndag kl. 9, men tyvärr hade de inga vällönade jobb. Jag gick lydigt i skolan alla år och avslutade som en bibliotekarie. jag hade haft en stor dröm om att öppna min egna bokhandel men jag hade aldrig resurserna för att ta detta steget. En dag träffade jag en man i ett bibliotek. Vi stod och kollade på samma bok. Han var lång svart hårig med chokladbruna ögon. Jag trodde inte på kärlek vid första ögonkastet, men mitt hjärta var fast vid honom från första början. Vi började umgås mer och mer och bestämde oss en vacker dag att flytta ihop. Denna man hette Salem Kusha och var en berömd affärsman i landet, vilket betyder att han hade en otroligt stadig och bra ekonomi. Vi flyttade in i en vacker villa. en dag vid matbordet berättade jag för honom om min dröm. Utan att tveka hyr han en dyr och stor lokal åt mig och hjälper mig att komma igång med min bokhandel. Allt ekonomiskt skötte han, jag tog hand om inredningen och reklamen. Min dröm kom äntligen i uppfyllelse. Men även i den situationen när jag hade min bokhandel och en älskade man vid min sida, var jag inte fullt lycklig. Någonting saknades i mitt hjärta. Det var fortfarande tomt. Varje gång jag lyssnade på radio, läste tidningar eller såg på TV blev jag irriterad. Jag blev helt enkelt sur på omvärlden. Jag var sur på HAN. Staloniens diktator. Jag har blev uppfostrad i en judiskt kristen familj där Bibeln lästes varje dag och med ett speciellt intryck på att ALLA MÄNNISKOR ÄR LIKA VÄRDA. Det var det som saknades i mitt hjärta känslan av mänskliga rättigheter. I Stalonien hade ingen någon rätt. Med detta som tyngde på mitt hjärta gick jag runt butter i flera månader. Tills jag träffade en kvinna som kom in på min bokhandel. Hon berättade om en hemlig församling som hette Amnesty. Den var olaglig men kämpade för mänskliga rättigheter, den kämpade för demokrati. Denna församlingen ville ändra den syn vi hade på landet. Den ville hjälpa till. Utan att blinka skrev jag under ett medlemspapper till Amnesty. Nu var jag en del av detta. Jag svor på att ingen skulle få veta om detta, inte äns min älskade sambo. Men fortfarande var det något som tyngde på mitt hjärta. jag höll en hemlighet. Jag är den ärligaste personen man kan träffa, för att ljuga var en synd i kristendomen. På grund av detta var jag irriterad igen. Jag smet ut på sena kvällar och kom hem tidigt på morgonen. Min sambo märkte att något inte stämde. Han frågade mig vad som stod på och på grund av min ärlighet och kärlek för honom kunde jag inte ljuga, jag sa allt. Detta ändrade mitt liv. Min sambo trodde blint på diktatorn i Stalonien och förrådde mig snabbt. Min bokhandel blev konfiskerad, i bokhandeln hittade de min dagbok med alla små detaljer om Amnesty och alla mina åsikter om diktatorn. Jag blev utan jobb, hem och familj. Jag var efterlyst i hela landet. De hade hittat vissa av de resterande medlemmarna i Amnesty och vissa fick fängelse medan vissa fick betala med sitt liv. Snabbt tog jag allt jag tjänat av min bokhandel. Dessa pengar räckte precis för att betala en resa till Sverige. Det var jag och kvinnan från bokhandeln kvar. Hon hade en vän som gav oss falska pass. Vi hade turen och gud på vår sida. han skyddade oss och gav oss möjligheten att passera gränsen utan att bli påkommen med de falska passen. Vi betalade en lång resa till Sverige men kom äntligen dit. Det var ett vinterland och så annorlunda från Stalonien. Vi tog oss snabbt till migrationverket. Det kändes ensamt att vara här. Min familj, min barndom, hela mitt liv var kvar i Stalonien. Jag lämnade allt bakom mig och kunde få en ny start. Jag och min väninna har fått uppehålls tillstånd. Tillsammans klarar vi oss bra, vi stöttar varandra, ber varje kväll. Gud är på vår sida, han vakar över oss. Jag kunde ha varit död nu. Men jag lever i ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter inte är olagligt. Äntligen kom känslan, jag var nöjd. Inget saknades i längre. Hjärtat var glatt och fyllt med förhoppningar. Jag börjar om.. I faderns och sonens och den heliga andens namn. AMEN..
fredag 8 maj 2015
söndag 3 maj 2015
Eduard Manet
Le Déjeuner sur l’herbe (The Luncheon on the Grass)
- Finns det en given konstnär ? Berätta kort om denne. Vilken tid verkade hen i (tyvärr är det oftast han)?
- Min artist heter Eduard Manet. Han verkade under 1862-1863. Eduard var född i Frankrikes huvudstad Paris den 23 Januari 1832. Han avled den 30 april 1883 i Paris, Frankrike. Han var känd för sina konstverk, de mest kända är The Luncheon on the Grass (Le déjeuner sur l'herbe), 1863, Olympia, 1863, A Bar at the Folies-Bergère(Le Bar aux Folies-Bergère), 1882 (klicka in för att se).
2) Varför är bilden gjord (=syfte)? Hur påverkar det sättet bilden är utförd? Vill konstnären eller uppdragsgivaren
Eduard manet tror jag hade styftet med bilden att visa en känsla. Om man kollar på detaljerna i bilden kan man se att den egentligen kan vara tagen innomhus i en studio. Detta ser man eftersom det inte finns naturliga skuggor och ljuset avbildas på ett onaturligt sätt som om de var rån en lampa. Mannen bär en hat som man på den tiden använde inomhus. Stämningen i bilden är lugn och stillsam den visar lugnet i skogen och en mysig picknick ”utomhus”. Enligt mig nu i den ”nya tiden” Är det fel att männen är helt påklädda menas kvinnorna är avklädda. Det visar vilken liten rätt och betydelse kvinnorna hade på den tiden. Bilden visar att männen kan få vad de vill, de kan sitta påklädda och roa sig med kvinnornas kroppar hur de vill och när de vill. På den tiden var nog bilden en vanlig mysig bild. Som visar en helt normal picknick med två par som roar sig (på sitt egna sätt).
- Beskriv bilden!
Om man kollar på detaljerna i bilden kan man se att den egentligen kan vara tagen inomhus i en studio. Detta ser man eftersom det inte finns naturliga skuggor och ljuset avbildas på ett onaturligt sätt som om de var rån en lampa. Mannen bär en hat som man på den tiden använde inomhus. Stämningen i bilden är lugn och stillsam den visar lugnet i skogen och en mysig picknick ”utomhus”. Det är en avbildad skog med två par som sitter och har picknik. Mestadels av bilden är i gröna nyanser, förutom människorna som är i centrum av bilden. Skuggorna i bilden är målade på det sättet så att ögonen riktas in mot picknicken och kvinnan som är i bakgrunden. Det finns två män som sitter och diskuterar någon i sällskap av två kvinnor som är avklädda. Männen verkar inte ”bry” sig om kvinnorna så mycket utan de är inne i sin diskussion. Bilden föreställer två par som är på en picknik, antagligen vid lunchtid med tanke på ljuset i bakgrunden. Kropparna är väldigt naturligt avbildade, det är nästan som ett fotografi. Kvinnorna är vackra mulliga, precis som idealet var på den tiden. Männen är klädda i vanliga stiliga kläder. De har mörkt hår och skägg också ett typiskt ideal för män då.
Jag personligen tycker att bilden är fin, välgjord och ger dig en lugn stämning. Jag tycker om hur människorna är placerade i mitten och att bilden är gjord på det viset så att man automatiskt för syn på paren. Jag tycker dock att bilden ger en bra bild på kvinnor värdet på den tiden. Det är en typisk sak som stör mig. Kvinnorna är avklädda medan männen är fullt klädda och har en livlig diskussion med varandra. det visar att kvinnorna bara är där för att roa männens syn. De är där som ”statyer”. Det tycker jag är fel och därför har jag en negativ känsla åt bilden men med tanke på vilken tid denna bilden var gjord vad det en normal sak för människorna då. men hade någon skapat en sådan bild nu hade det varit många etiska och moraliska diskussioner om kvinnovärdet och blottning. Mycket beror på personliga åsikter och under vilken tid vi lever i. Det ä intressant hur mycket våra åsikter har ändrats på några hundra år. Tänka vad som kommer näst...
Källor:
Eduard Manet : http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%89douard_Manet
fredag 20 mars 2015
Freaky fashion
As I said in my first post, I am a tomboy. Which means that I dress very similar to a boy. The difference between me and the boys in my crew is that I wear a lot of accessories, such as earrings. I usually wear oversized t-shirts and I buy my trousers in stores for boys. Sometimes people give me weird looks, but usually they thinkit's cool that I am brave enough to show who I am through my clothes. I get a lot of attention for it but I like it anyway.
My favorite accessories are earrings, because they can make an average outfit stylish. There are many different shapes, sizes and colours. My absolute favourite earrings are big, round and shiny. They make everything look a lot better. There are also many different styles of earrings, such as small pearls, small and round earrings, big round earrings, and other creative shapes (for example owls or hearts).
Which style is your favorite? Answer in the right corner (you have to drag the mouse over the right corner and the diagram will show)
fredag 13 mars 2015
Tinnitus
- Vad tror man händer i örat vid tinnitus? - Man vet idag inte exakt vad som händer i örat vid tinnitus. En teori är att skadade hårceller sänder falska signaler till hjärnan och att hjärnan tolkar dessa signaler som ljud trots att inga ljud hörs utifrån
- Hur kan tinnitus låta för den som är drabbad? - Som ett konstant pip
- Förutom att man hör ljud kan man också ha andra besvär när man är drabbad av tinnitus. Ge exempel! - Man kan få huvudverk,
- Ge några exempel på situationer då örat blir utsatt för ljud som kan orsaka tinnitus! - På klubbar/konserter där det är väldigt högt ljud från högtalaren.
- Ge några exempel på andra saker som också kan orsaka (eller förvärra) tinnitus! - När man är med småbarn och de skriker rakt i örat på dig. I allmänna högljudda platser.
- Titta igenom och läs om de olika hörselskydden som beskrivs. Vilket hörselskydd skulle du välja att ha med dig om du t ex skulle gå på en konsert där du misstänkte att ljudnivån kommer att bli mycket hög? Vilket skulle du använda om du hade ett bullrigt arbete? - Till en konsert skulle jag valt skumproppar frö att de är lätta att ta med sig och de syns nästan inte och de dämpar ljudet mycket bra för att de sitter i örat. Till ett bullrigt jobb skulle jag ta hörselskydd.
- Vad betyder förkortningen dB? - Ljudets styrka kallas ljudtrycksnivå och mäts i decibel, dB
- Med hur många dB ökar ljudstyrkan om ljudet blir dubbelt så starkt? - Om ljudstyrkan fördubblas ökar bara decibelltalet med 3 dB.
- Redogör för fyra olika fakta om ljud, örat och dB som man kan hitta på den sidan som heter ”Skador”! -
- Är starkt ljud som man gillar (t ex musik) mindre farligt än ljud som man helst inte vill höra på, t ex från en maskin eller trafikbuller? - Det beror på, om man jobbar med maskiner hör man de hela tiden och då blir det mer skadligt. Men jobbar man med tillexempel musik (i rockband) du utsätts man för med skador av musiken.
- Hur kan man minska riskerna för hörselskador på konserter eller om man spelar själv? - Man lägger in hörselskydd.
onsdag 25 februari 2015
Textyper
Nyhetsartikel:
a) Vad tycker du om metoden att spärra sidor på internet?
- Jag tror inte att det hjälper att spärra en sida under skoltid. Eleverna har fortfarande mobiler genom vilka de kan komma in på exakt samma sida och fortsätta med närmobbningen. Därfö tycker jag att visst man kan göra det med jag tror inte det gör så mycket skillnad.
b) Vilka tecken på att det här är en tidningsartikel finner du?
c) Tänk er att du har ett 8-årigt syskon. Formulera de fem viktigaste reglerna för ditt syskon när det gäller internet och vad hen ska tänka på.
• Lita inte på någon som du träffar på internet
a) Hur tycker du att man ska arbeta för att stoppa nätmobbning?
b) Vilka tecken på att det här är ett reportage finner du?
- Man ser att det är en tidningsartikel genom att den inehåller dessa punkter:
• Huvudrubrik
• En kort ingress
• Underrubriker
• Brödtext
• En enstaka bild
• Lägg inte ut utmanande bilder
• Skriv inte personliga saker
• Träffa inte någon du lärt känna på internet själv
• Intrnet mobba ingen
Reportage:
- Jag tycker att man borde göra som vi här på skolan genom att prata omdet och informera om alla konsekvenser det har. Vi såg en film på SO'n där man tydligt såg att det måste bli en dramatisk konsekvens för att någon änns ska börja bry sig om att de gjort fel. Detta tycker jag är hemskt för man ska behandla männiksor på det viset som man själv vill bli behandlad.
Man seer att det är ett reportage eftersom det innehåller dessa punkter:
• Det är beskrivet på det sättet att man känner sig som att man är med i situationen
• Den hade en intervju
• Den hade hvudrubrik, ingress, brödtext och en bild
c) Sammanfatta reportaget och dess viktigaste budskap i 10 meningar.
- Många unga barn blir utsatta för mobbning. Vissa barn är även ute på sajter som har betydligt högre åldersgräns än vad de är. De som oftast blir påverkade av mobbningen via nätet är de som redan sen innan haft en negativ syn på sin identitet. Mobbningen som håller på via internett har oftast en stark koppling till det som händer på rasterna. Frisén tycker att tekniken i säg kan vara ett bidragande problem till mobbningen och tycker därför att en lösning hade varit att hålla barnen borta från den.
a) Vad tycker du om metoden att spärra sidor på internet?
- Jag tror inte att det hjälper att spärra en sida under skoltid. Eleverna har fortfarande mobiler genom vilka de kan komma in på exakt samma sida och fortsätta med närmobbningen. Därfö tycker jag att visst man kan göra det med jag tror inte det gör så mycket skillnad.
b) Vilka tecken på att det här är en tidningsartikel finner du?
c) Tänk er att du har ett 8-årigt syskon. Formulera de fem viktigaste reglerna för ditt syskon när det gäller internet och vad hen ska tänka på.
• Lita inte på någon som du träffar på internet
a) Hur tycker du att man ska arbeta för att stoppa nätmobbning?
b) Vilka tecken på att det här är ett reportage finner du?
- Man ser att det är en tidningsartikel genom att den inehåller dessa punkter:
• Huvudrubrik
• En kort ingress
• Underrubriker
• Brödtext
• En enstaka bild
• Lägg inte ut utmanande bilder
• Skriv inte personliga saker
• Träffa inte någon du lärt känna på internet själv
• Intrnet mobba ingen
Reportage:
- Jag tycker att man borde göra som vi här på skolan genom att prata omdet och informera om alla konsekvenser det har. Vi såg en film på SO'n där man tydligt såg att det måste bli en dramatisk konsekvens för att någon änns ska börja bry sig om att de gjort fel. Detta tycker jag är hemskt för man ska behandla männiksor på det viset som man själv vill bli behandlad.
Man seer att det är ett reportage eftersom det innehåller dessa punkter:
• Det är beskrivet på det sättet att man känner sig som att man är med i situationen
• Den hade en intervju
• Den hade hvudrubrik, ingress, brödtext och en bild
c) Sammanfatta reportaget och dess viktigaste budskap i 10 meningar.
- Många unga barn blir utsatta för mobbning. Vissa barn är även ute på sajter som har betydligt högre åldersgräns än vad de är. De som oftast blir påverkade av mobbningen via nätet är de som redan sen innan haft en negativ syn på sin identitet. Mobbningen som håller på via internett har oftast en stark koppling till det som händer på rasterna. Frisén tycker att tekniken i säg kan vara ett bidragande problem till mobbningen och tycker därför att en lösning hade varit att hålla barnen borta från den.
onsdag 21 januari 2015
20 words from the novell "Skeletone on the dunny"
- Spelling - Stavning
- Polite - Artig
- Fault - Fel
- Dunny - Toalett
- Cook - Kock
- Rude - Oförskämd/Taskig
- Waving - Vinka
- Napkins - Servetter
- Future - Framtid
- Painting - Målning/ Tavla
- Wooden (house) - Trä (Huse)
- Strings - Trådar
- Valubale - Värdefulla
- Pretended - Lossas
- Especially - Speciellt
- Imagination - Fantasi
- Beard - Skägg
- Trapped - Fast/Fångad
- Medicine - Medicin
- Loudly - Hög ljud
fredag 16 januari 2015
Astronomiarbete
2015-01-16
Magdalena Ptasinski
Gunnesboskolan
klass 9A
Våra planeter
Astronomiarbete
Frågor:
Vad är en planet?
Hur uppkom planeterna?
Vårt solsystem - hur fungerar det?
Vilka planeter ingår i vårt solsystem?
Vilket avstånd har planeterna från solen?
Vilken storlek och vilken konsistens har planeterna i vårt solsystem?
Varför söker vi liv på olika planeter?
Vad gör jorden annorlunda från de andra planeterna?
Vilken planet skulle JAG vilja bo på och varför?
1. Vad är en planet?
Namnet planet kommer från grekiskan (planētēs) och latin (planeʹtae) och betyder ”vandrare”. [1] Planeterna ändrar ständigt sina positioner i förhållande till den övriga stjärnhimlen. Därför kallas planeter även för vandringsstjärnor.
Enligt Internationella astronomiska unionens definition från 2006 är en planet en himlakropp som befinner sig i en omloppsbana runt en stjärna. Planeten måste ha en tillräckligt stor massa för att formas till ett klot (sfärisk) av sin egen gravitation. Planeten är dominerande dvs har rensat ut omgivningen på mindre objekt kring sig i rymden.[2] Planeter som inte har rensat ut ”grannskapet” i sin omloppsbana kallas dvärgplaneter.
2. Hur uppkom planeterna?
Det är inte helt säkert hur planeterna skapades. Det finns en teori om att planeterna bildades runt sin stjärna [6]. När stjärnan (t.ex. solen) fortfarande var ung var den omgiven av ett moln med gas- och dammpartiklar. Dessa gas- och dammpartiklar kolliderade och fastnade i varandra. Ytterligare kollisioner byggde upp större kroppar och bildade kilometerstora planetesimaler. De stora planetesimalerna kolliderade och bildade planetkärnor som drog till sig de kvarvarande planetesimalerna. På detta sätt kan planeterna ha bildats under ca 100 miljoner år.
3. Vårt solsystem - hur fungerar det?
Vårt solsystem som även kallas planetsystem uppkom genom den stora gravitationella kollapsen av ett jättelikt gasmoln för ungefär 4,6 miljarder år sedan. Solsystemet består av solen och de planeter som genom gravitation binds till den i en nästan platt eliptisk skiva. Om man tittar på vårt solsystem och planeternas bana runt solen kan man se att vissa planeter cirkulerar närmare solen i en innercirkel och de andra cirkulerar längre bort i yttercirkeln. De fyra planeterna som kretsar i innercirkeln är Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), och Mars. De fyra planeterna som kretsar i yttercirkeln är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns även dvärgplaneter i vårt solsystem. Dessa är Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris.
Sex av planeterna och tre av dvärgplaneterna har naturliga satelliter eller månar (planeter som cirkulerar runt andra planeter) i sin omloppsbana. Varje planet av de fyra yttre planeterna har en ring av damm eller andra partiklar runt om sig.
4. Vilka planeter ingår i vårt solsystem och vart kommer namnen ifrån?
De planeterna som ingår i vårt solsystem, enligt IAU’s definition (se ovan), är räknat från solen : [5]
- Merkurius
- Venus
- Jorden (Tellus/Terra), med 1 måne (Luna)
- Mars, med 2 månar
- Jupiter, med 63 månar
- Saturnus, med 56 månar
- Uranus, med 27 månar
- Neptunus, med 13 månar
Alla planeter i vårt solsystem är namngivna efter de sju romerska gudarna, förutom Uranus som är namngiven efter den grekiske himmelguden (på latin).
De antika grekerna kallade veckodagarna efter himlakropparna i det solsystem som de kände till:
Solen - Söndag
Månen - Måndag
Mars - Tisdag
Merkurius - Onsdag
Jupiter - Torsdag
Venus - Fredag
Saturnus - Lördag
5. Vilket avstånd har planeterna från solen?
Det genomsnittliga avståndet som planeterna har från solen visas i denna tabell.[3]
I tabellen ser man tydligt att ju närmare planeten är solen desto kortare omloppstid. När man tittar på solsystemet uppifrån ser man att planeten närmast solen har den kortaste radien på sin omloppsbana vilket innebär att omkretsen är kortast. Därför tar det kortare tid att cirkulera runt solen.
6. Vilken storlek har planeterna?
Storleken på våra planeter visas i tabellerna nedan.[4]
Planeterna som kretsar i den inre cirkeln är betydligt mindre än de som kretsar i den yttre cirkeln. Planeternas storlek är inte proportionell mot avståndet till solen.
7. Vad består planeterna i vårt solsystem av?
I vårt solsystem har vi två olika typer av planeter. De består av sten eller gas [4].
De fyra inre planeterna har fasta ytor och består mestadels av sten.
De fyra yttre planeterna består mestadels av gas och är mycket större än stenplaneterna. Stenplaneterna är mindre än gasplaneterna.
Stenplaneterna [5]:
1. Merkurius har ingen atmosfär. Planetens yta är täckt av kratrar efter meteoritnedslag. Det som utmärker Merkurius är att den har väldigt hög densitet och har därför troligen en stor järnkärna. Temperaturen varierar mycket på Merkurius. Den är som högst 430 °C och som lägst -170 °C.
2. Venus brukar kallas för jordens tvilling och är uppbyggd på ungefär samma sätt. Dock har dessa två planeter väldigt lite gemensamt. Venus atmosfär består nästan enbart av koldioxid. Därför är planetens medeltemperatur ca 737 °C. Atmosfären är väldigt tjock jämfört med jordens och består av väte och helium. Venus är även det starkast lysande objektet på himlen om man utesluter månen och solen.
3. Jordens yta är täckt till 71% av vatten därför kallas den även den blåa planeten. Resterande 29% är jord, berg, skog mm. Jorden består av 35% järn, 30% syre, 15% kol, 13% magnesium och 7% övriga grundämnen. Jordens atmosfär består mest av kväve och syre. Medeltemperaturen på Jorden håller sig mellan 15-25 °C.
4. Mars är väldigt lik jorden i sin uppbyggnad, men planeten är mycket mindre vilket gör att gravitationen också blir svagare och har svårare att hålla kvar atmosfären som består mestadels av koldioxid. Anledningen till att Mars har en väldigt tunn atmosfär är att planeten saknar ett magnetfält och det gör att solvinden kommer fram till atmosfären och blåser bort den. Därför är medeltemperaturen på Mars ganska låg, -33 °C till -85 °C.
Gasplaneterna [5]:
1. Jupiter är den största planeten i vårt solsystem. Jupiters yttre atmosfär är ca 1000 km djup och medeltemperaturen är -85 °C till -150 °C. Ungefär 1000 km längre ner övergår atmosfären till vätskeform. På 20 000 km djup blir trycket så stort att väte övergår till en ”metallisk” form. Jupiter består av 75% väte och 25% helium.
2. Saturnus utmärks av sina ringar. De består huvudsakligen av vatten i isform uppblandad med lite sten och annan smuts. Precis som Jupiter består Saturnus av 75% väte och 25% helium. Saturnus är även den enda planeten som har lägre densitet än vatten. Planetens medeltemperatur är cirka -190 °C.
3. Det som utmärker Uranus är att den har en axellutning på 98 grader. Uranus är ihopsatt av ammoniak, metan, vatten, väte, helium och en stenig kärna. Det mesta av planeten är i någon form av is. Medeltemperaturen är ca -220 °C.
4. Neptunus är väldigt lik Uranus men lite mindre. De två planeternas kemiska sammansättning är likadan, d.v.s de har en stenig kärna och en mantel av olika sorters is samt en atmosfär av väte och helium. Medeltemperaturen på Neptunus är ca -240 °C.
8. Varför söker vi liv på olika planeter?
Vi söker liv på andra planeter för att vi vill ta reda på om vi är ensamma i universum. Än så länge är Jorden den enda planeten vi känner till som det finns liv på.
Forskarna är inte helt säkra på hur livet uppstod på vår planet. Genom att forska om livet på de andra planeterna kommer vi kunna förstå bättre hur livet uppstått på Jorden. Det söks inte bara en typ av intelligent liv ute i rymden utan flera olika livstyper beroende på hur planeten ser ut, är uppbyggd och dess atmosfär. Till och med på gasplaneter som Jupiter kan det finnas liv. De virvlande molnen kan fungera som ett hav där flera olika livsformer simmar omkring som maneter i vatten. Man räknar med att hitta intelligent liv på stenplaneter med liknande förhållande som Jorden.
Forskarna skickar signaler ut i universum i hopp om att få kontakt med en annan livsform och tack vare det kunna utveckla våra studier vidare.
Vi människor vill alltid veta mer än vad vi redan gör och vi vill lära oss mer. Det leder till positiv utveckling av astronomiforskning.
9. Vad gör jorden annorlunda från de andra planeterna?
Det som utmärker Tellus (Jorden) från de andra planeterna är atmosfären som skyddar oss från ultraviolett strålning. Livsförhållandena på Jorden beror också på samspelet mellan atmosfären (luften) och hydrosfären (vattnet). Avdunstningen av vatten hjälper till att både kyla ner och värma upp planeten. Därför finns det olika typer av väder på olika platser på Jorden. Jorden har även mycket stabil temperatur. Den viktigaste skillnaden från de andra planeterna är att det finns LIV på Jorden. Men inte bara enkelt liv utan intelligent liv!
Det första livet på Jorden uppstod över en miljon år efter att planeten hade formats. Det första livet var i form av en cell. Livet utvecklades på många olika sätt i många miljoner år. Nu har vi en väl fungerande biologisk cirkel. Till exempel - våra växter släpper även ut syre som vi människor och djur behöver för att överleva (fotosyntes gör att de levande organismerna kan använda sig av solens energi). Tack vare atmosfärens skydd kan livet utvecklas även på land och inte bara i vattnet.
10. Vilken planet skulle JAG vilja bo på och varför?
Jag trivs väldigt bra på Jorden men om jag skulle behöva välja då hade velat bo på planeten Mars. Planeten är mest lik Jorden i uppbyggnaden vilket gör det möjligt att försöka hitta eller skapa liv där. Det finns redan människor som försöker skapa liv på Mars genom att åka upp dit i ett rymdfartyg. Eftersom Mars är en stenplanet är det fast mark till skillnad från gasplaneterna och man kan lättare bosätta sig där. Det har bevisats att det en gång i tiden funnits flytande vatten på Mars yta. När rymdfartyget Phoenix landade på planeten år 2008 hittade man is vid polerna. Det gav hopp om liv på planeten. Mars är även en mycket vacker planet. Den har lite svårt att hålla kvar sin atmosfär vilket kan leda till att det inte kommer finnas ett så starkt skydd mot ultraviolett strålning som vi har på Jorden.
Det är mycket möjligt att vi kommer skapa förutsättningar för oss att bo på en annan planet än Jorden. Jag tycker det är mycket spännande att vår teknik utvecklas så mycket att vi snart kan ta detta steg. Denna gång blir det inte planeten själv som skapar liv, utan det är vi människor tack vare vår intelligens!
Källor:
Fakta:
Tabeller:
Allmän information:
Böcker:
[6]Vetenskapens Värld - Solsystemet, Ilustrerad Vetenskap Bibliotek, Fogtdals Förlag, Malmö, 1987
Källresonemang:
Alla källor som jag använde mig av hade en stor relevans för mitt arbete. Källorna rörde alla de olika frågorna som jag ställde i texten. Det fanns fler källor som hade samma information vilket var bra eftersom jag kunde då jämföra och se vilken information som stämde bäst. På detta viset kunde jag fort ta bort de källorna som visade sig vara mindre tillförlitliga än dessa jag använt nu. De källorna jag använde kommer alla från vetenskapliga sidor. Därför tycker jag att de är mest tillförlitliga. Vissa av källorna har jag fått som förslag från skolan övriga har jag hittat själv genom en selektiv sökning. I vissa delar av min text behövde jag ha lite äldre källor för att beskriva hur man uppfattade solsystemet tidigare och sedan de färskare källorna kunde jag använda för att beskriva den senaste forskningen. Källorna kunde på detta viset komplettera varandra på många olika sätt vilket underlättade mitt arbete.
Frågor:
Vad är en planet?
Hur uppkom planeterna?
Vårt solsystem - hur fungerar det?
Vilka planeter ingår i vårt solsystem?
Vilket avstånd har planeterna från solen?
Vilken storlek och vilken konsistens har planeterna i vårt solsystem?
Varför söker vi liv på olika planeter?
Vad gör jorden annorlunda från de andra planeterna?
Vilken planet skulle JAG vilja bo på och varför?
1. Vad är en planet?
Namnet planet kommer från grekiskan (planētēs) och latin (planeʹtae) och betyder ”vandrare”. [1] Planeterna ändrar ständigt sina positioner i förhållande till den övriga stjärnhimlen. Därför kallas planeter även för vandringsstjärnor.
Enligt Internationella astronomiska unionens definition från 2006 är en planet en himlakropp som befinner sig i en omloppsbana runt en stjärna. Planeten måste ha en tillräckligt stor massa för att formas till ett klot (sfärisk) av sin egen gravitation. Planeten är dominerande dvs har rensat ut omgivningen på mindre objekt kring sig i rymden.[2] Planeter som inte har rensat ut ”grannskapet” i sin omloppsbana kallas dvärgplaneter.
2. Hur uppkom planeterna?
Det är inte helt säkert hur planeterna skapades. Det finns en teori om att planeterna bildades runt sin stjärna [6]. När stjärnan (t.ex. solen) fortfarande var ung var den omgiven av ett moln med gas- och dammpartiklar. Dessa gas- och dammpartiklar kolliderade och fastnade i varandra. Ytterligare kollisioner byggde upp större kroppar och bildade kilometerstora planetesimaler. De stora planetesimalerna kolliderade och bildade planetkärnor som drog till sig de kvarvarande planetesimalerna. På detta sätt kan planeterna ha bildats under ca 100 miljoner år.
3. Vårt solsystem - hur fungerar det?
Vårt solsystem som även kallas planetsystem uppkom genom den stora gravitationella kollapsen av ett jättelikt gasmoln för ungefär 4,6 miljarder år sedan. Solsystemet består av solen och de planeter som genom gravitation binds till den i en nästan platt eliptisk skiva. Om man tittar på vårt solsystem och planeternas bana runt solen kan man se att vissa planeter cirkulerar närmare solen i en innercirkel och de andra cirkulerar längre bort i yttercirkeln. De fyra planeterna som kretsar i innercirkeln är Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), och Mars. De fyra planeterna som kretsar i yttercirkeln är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns även dvärgplaneter i vårt solsystem. Dessa är Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris.
Sex av planeterna och tre av dvärgplaneterna har naturliga satelliter eller månar (planeter som cirkulerar runt andra planeter) i sin omloppsbana. Varje planet av de fyra yttre planeterna har en ring av damm eller andra partiklar runt om sig.
4. Vilka planeter ingår i vårt solsystem och vart kommer namnen ifrån?
De planeterna som ingår i vårt solsystem, enligt IAU’s definition (se ovan), är räknat från solen : [5]
- Merkurius
- Venus
- Jorden (Tellus/Terra), med 1 måne (Luna)
- Mars, med 2 månar
- Jupiter, med 63 månar
- Saturnus, med 56 månar
- Uranus, med 27 månar
- Neptunus, med 13 månar
Alla planeter i vårt solsystem är namngivna efter de sju romerska gudarna, förutom Uranus som är namngiven efter den grekiske himmelguden (på latin).
De antika grekerna kallade veckodagarna efter himlakropparna i det solsystem som de kände till:
Solen - Söndag
Månen - Måndag
Mars - Tisdag
Merkurius - Onsdag
Jupiter - Torsdag
Venus - Fredag
Saturnus - Lördag
5. Vilket avstånd har planeterna från solen?
Det genomsnittliga avståndet som planeterna har från solen visas i denna tabell.[3]
I tabellen ser man tydligt att ju närmare planeten är solen desto kortare omloppstid. När man tittar på solsystemet uppifrån ser man att planeten närmast solen har den kortaste radien på sin omloppsbana vilket innebär att omkretsen är kortast. Därför tar det kortare tid att cirkulera runt solen.
6. Vilken storlek har planeterna?
Storleken på våra planeter visas i tabellerna nedan.[4]
Planeterna som kretsar i den inre cirkeln är betydligt mindre än de som kretsar i den yttre cirkeln. Planeternas storlek är inte proportionell mot avståndet till solen.
7. Vad består planeterna i vårt solsystem av?
I vårt solsystem har vi två olika typer av planeter. De består av sten eller gas [4].
De fyra inre planeterna har fasta ytor och består mestadels av sten.
De fyra yttre planeterna består mestadels av gas och är mycket större än stenplaneterna. Stenplaneterna är mindre än gasplaneterna.
Stenplaneterna [5]:
1. Merkurius har ingen atmosfär. Planetens yta är täckt av kratrar efter meteoritnedslag. Det som utmärker Merkurius är att den har väldigt hög densitet och har därför troligen en stor järnkärna. Temperaturen varierar mycket på Merkurius. Den är som högst 430 °C och som lägst -170 °C.
2. Venus brukar kallas för jordens tvilling och är uppbyggd på ungefär samma sätt. Dock har dessa två planeter väldigt lite gemensamt. Venus atmosfär består nästan enbart av koldioxid. Därför är planetens medeltemperatur ca 737 °C. Atmosfären är väldigt tjock jämfört med jordens och består av väte och helium. Venus är även det starkast lysande objektet på himlen om man utesluter månen och solen.
3. Jordens yta är täckt till 71% av vatten därför kallas den även den blåa planeten. Resterande 29% är jord, berg, skog mm. Jorden består av 35% järn, 30% syre, 15% kol, 13% magnesium och 7% övriga grundämnen. Jordens atmosfär består mest av kväve och syre. Medeltemperaturen på Jorden håller sig mellan 15-25 °C.
4. Mars är väldigt lik jorden i sin uppbyggnad, men planeten är mycket mindre vilket gör att gravitationen också blir svagare och har svårare att hålla kvar atmosfären som består mestadels av koldioxid. Anledningen till att Mars har en väldigt tunn atmosfär är att planeten saknar ett magnetfält och det gör att solvinden kommer fram till atmosfären och blåser bort den. Därför är medeltemperaturen på Mars ganska låg, -33 °C till -85 °C.
Gasplaneterna [5]:
1. Jupiter är den största planeten i vårt solsystem. Jupiters yttre atmosfär är ca 1000 km djup och medeltemperaturen är -85 °C till -150 °C. Ungefär 1000 km längre ner övergår atmosfären till vätskeform. På 20 000 km djup blir trycket så stort att väte övergår till en ”metallisk” form. Jupiter består av 75% väte och 25% helium.
2. Saturnus utmärks av sina ringar. De består huvudsakligen av vatten i isform uppblandad med lite sten och annan smuts. Precis som Jupiter består Saturnus av 75% väte och 25% helium. Saturnus är även den enda planeten som har lägre densitet än vatten. Planetens medeltemperatur är cirka -190 °C.
3. Det som utmärker Uranus är att den har en axellutning på 98 grader. Uranus är ihopsatt av ammoniak, metan, vatten, väte, helium och en stenig kärna. Det mesta av planeten är i någon form av is. Medeltemperaturen är ca -220 °C.
4. Neptunus är väldigt lik Uranus men lite mindre. De två planeternas kemiska sammansättning är likadan, d.v.s de har en stenig kärna och en mantel av olika sorters is samt en atmosfär av väte och helium. Medeltemperaturen på Neptunus är ca -240 °C.
8. Varför söker vi liv på olika planeter?
Vi söker liv på andra planeter för att vi vill ta reda på om vi är ensamma i universum. Än så länge är Jorden den enda planeten vi känner till som det finns liv på.
Forskarna är inte helt säkra på hur livet uppstod på vår planet. Genom att forska om livet på de andra planeterna kommer vi kunna förstå bättre hur livet uppstått på Jorden. Det söks inte bara en typ av intelligent liv ute i rymden utan flera olika livstyper beroende på hur planeten ser ut, är uppbyggd och dess atmosfär. Till och med på gasplaneter som Jupiter kan det finnas liv. De virvlande molnen kan fungera som ett hav där flera olika livsformer simmar omkring som maneter i vatten. Man räknar med att hitta intelligent liv på stenplaneter med liknande förhållande som Jorden.
Forskarna skickar signaler ut i universum i hopp om att få kontakt med en annan livsform och tack vare det kunna utveckla våra studier vidare.
Vi människor vill alltid veta mer än vad vi redan gör och vi vill lära oss mer. Det leder till positiv utveckling av astronomiforskning.
9. Vad gör jorden annorlunda från de andra planeterna?
Det som utmärker Tellus (Jorden) från de andra planeterna är atmosfären som skyddar oss från ultraviolett strålning. Livsförhållandena på Jorden beror också på samspelet mellan atmosfären (luften) och hydrosfären (vattnet). Avdunstningen av vatten hjälper till att både kyla ner och värma upp planeten. Därför finns det olika typer av väder på olika platser på Jorden. Jorden har även mycket stabil temperatur. Den viktigaste skillnaden från de andra planeterna är att det finns LIV på Jorden. Men inte bara enkelt liv utan intelligent liv!
Det första livet på Jorden uppstod över en miljon år efter att planeten hade formats. Det första livet var i form av en cell. Livet utvecklades på många olika sätt i många miljoner år. Nu har vi en väl fungerande biologisk cirkel. Till exempel - våra växter släpper även ut syre som vi människor och djur behöver för att överleva (fotosyntes gör att de levande organismerna kan använda sig av solens energi). Tack vare atmosfärens skydd kan livet utvecklas även på land och inte bara i vattnet.
10. Vilken planet skulle JAG vilja bo på och varför?
Jag trivs väldigt bra på Jorden men om jag skulle behöva välja då hade velat bo på planeten Mars. Planeten är mest lik Jorden i uppbyggnaden vilket gör det möjligt att försöka hitta eller skapa liv där. Det finns redan människor som försöker skapa liv på Mars genom att åka upp dit i ett rymdfartyg. Eftersom Mars är en stenplanet är det fast mark till skillnad från gasplaneterna och man kan lättare bosätta sig där. Det har bevisats att det en gång i tiden funnits flytande vatten på Mars yta. När rymdfartyget Phoenix landade på planeten år 2008 hittade man is vid polerna. Det gav hopp om liv på planeten. Mars är även en mycket vacker planet. Den har lite svårt att hålla kvar sin atmosfär vilket kan leda till att det inte kommer finnas ett så starkt skydd mot ultraviolett strålning som vi har på Jorden.
Det är mycket möjligt att vi kommer skapa förutsättningar för oss att bo på en annan planet än Jorden. Jag tycker det är mycket spännande att vår teknik utvecklas så mycket att vi snart kan ta detta steg. Denna gång blir det inte planeten själv som skapar liv, utan det är vi människor tack vare vår intelligens!
Källor:
Fakta:
Tabeller:
Allmän information:
Böcker:
[6]Vetenskapens Värld - Solsystemet, Ilustrerad Vetenskap Bibliotek, Fogtdals Förlag, Malmö, 1987
Källresonemang:
Alla källor som jag använde mig av hade en stor relevans för mitt arbete. Källorna rörde alla de olika frågorna som jag ställde i texten. Det fanns fler källor som hade samma information vilket var bra eftersom jag kunde då jämföra och se vilken information som stämde bäst. På detta viset kunde jag fort ta bort de källorna som visade sig vara mindre tillförlitliga än dessa jag använt nu. De källorna jag använde kommer alla från vetenskapliga sidor. Därför tycker jag att de är mest tillförlitliga. Vissa av källorna har jag fått som förslag från skolan övriga har jag hittat själv genom en selektiv sökning. I vissa delar av min text behövde jag ha lite äldre källor för att beskriva hur man uppfattade solsystemet tidigare och sedan de färskare källorna kunde jag använda för att beskriva den senaste forskningen. Källorna kunde på detta viset komplettera varandra på många olika sätt vilket underlättade mitt arbete.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)