fredag 16 januari 2015

Astronomiarbete

2015-01-16
Magdalena Ptasinski 
Gunnesboskolan

klass 9A 



Våra planeter 


Astronomiarbete


Frågor:  
Vad är en planet? 
Hur uppkom planeterna? 
Vårt solsystem - hur fungerar det?  
Vilka planeter ingår i vårt solsystem?
Vilket avstånd har planeterna från solen?
Vilken storlek och vilken konsistens har planeterna i vårt solsystem?
Varför söker vi liv på olika planeter?
Vad gör jorden annorlunda från de andra planeterna?
Vilken planet skulle JAG vilja bo på och varför? 




1. Vad är en planet?

Namnet planet kommer från grekiskan (planētēs) och latin (planeʹtae) och betyder ”vandrare”. [1] Planeterna ändrar ständigt sina positioner i förhållande till den övriga stjärnhimlen. Därför kallas planeter även för vandringsstjärnor.

Enligt Internationella astronomiska unionens definition från 2006 är en planet en himlakropp som befinner sig i en omloppsbana runt en stjärna. Planeten måste ha en tillräckligt stor massa för att formas till ett klot (sfärisk) av sin egen gravitation. Planeten är dominerande dvs har rensat ut omgivningen på mindre objekt kring sig i rymden.[2] Planeter som inte har rensat ut ”grannskapet” i sin omloppsbana kallas dvärgplaneter. 


 2. Hur uppkom planeterna? 

Det är inte helt säkert hur planeterna skapades. Det finns en teori om att planeterna bildades runt sin stjärna [6]. När stjärnan (t.ex. solen) fortfarande var ung var den omgiven av ett moln med gas- och dammpartiklar. Dessa gas- och dammpartiklar kolliderade och fastnade i varandra. Ytterligare kollisioner byggde upp större kroppar och bildade kilometerstora planetesimaler. De stora planetesimalerna kolliderade och bildade planetkärnor som drog till sig de kvarvarande planetesimalerna. På detta sätt kan planeterna ha bildats under ca 100 miljoner år.  


3. Vårt solsystem - hur fungerar det?  

Vårt solsystem som även kallas planetsystem uppkom genom den stora gravitationella kollapsen av ett jättelikt gasmoln för ungefär 4,6 miljarder år sedan.  Solsystemet består av solen och de planeter som genom gravitation binds till den i en nästan platt eliptisk skiva. Om man tittar på vårt solsystem och planeternas bana runt solen kan man se att vissa planeter cirkulerar närmare solen i en innercirkel och de andra cirkulerar längre bort i yttercirkeln. De fyra planeterna som kretsar i innercirkeln är Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), och Mars. De fyra planeterna som kretsar i yttercirkeln är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns även dvärgplaneter i vårt solsystem. Dessa är Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris. 

Sex av planeterna och tre av dvärgplaneterna har naturliga satelliter eller månar (planeter som cirkulerar runt andra planeter) i sin omloppsbana. Varje planet av de fyra yttre planeterna har en ring av damm eller andra partiklar runt om sig. 

4. Vilka planeter ingår i vårt solsystem och vart kommer namnen ifrån?

De planeterna som ingår i vårt solsystem, enligt  IAU’s definition (se ovan), är räknat från solen : [5] 
  • Merkurius 
  • Venus 
  • Jorden (Tellus/Terra), med 1 måne (Luna) 
  • Mars, med 2 månar 
  • Jupiter, med 63 månar
  • Saturnus, med 56 månar
  • Uranus, med 27 månar
  • Neptunus, med 13 månar



Alla planeter i vårt solsystem är namngivna efter de sju romerska gudarna, förutom Uranus som är namngiven efter den grekiske himmelguden (på latin).  

De antika grekerna kallade veckodagarna efter himlakropparna i det solsystem som de kände till: 
Solen - Söndag 
Månen - Måndag
Mars - Tisdag  
Merkurius - Onsdag  
Jupiter - Torsdag  
Venus - Fredag 
Saturnus - Lördag  


5. Vilket avstånd har planeterna från solen?


Det genomsnittliga avståndet som planeterna har från solen visas i denna tabell.[3] 















I tabellen ser man tydligt att ju närmare planeten är solen desto kortare omloppstid. När man tittar på solsystemet uppifrån ser man att planeten närmast solen har den kortaste radien på sin omloppsbana vilket innebär att omkretsen är kortast. Därför tar det kortare tid att cirkulera runt solen. 

6. Vilken storlek har planeterna? 

Storleken på våra planeter visas i tabellerna nedan.[4]











Planeterna som kretsar i den inre cirkeln är betydligt mindre än de som kretsar i den yttre cirkeln. Planeternas storlek är inte proportionell mot avståndet till solen. 

7. Vad består planeterna i vårt solsystem av?

I vårt solsystem har vi två olika typer av planeter. De består av sten eller gas [4].
De fyra inre planeterna har fasta ytor och består mestadels av sten.
De fyra yttre planeterna består mestadels av gas och är mycket större än stenplaneterna. Stenplaneterna är mindre än gasplaneterna.






Stenplaneterna [5]:

1. Merkurius har ingen atmosfär. Planetens yta är täckt av kratrar efter meteoritnedslag. Det som utmärker Merkurius är att den har väldigt hög densitet och har därför troligen en stor järnkärna. Temperaturen varierar mycket på Merkurius. Den är som högst 430 °C och som lägst -170 °C

2. Venus brukar kallas för jordens tvilling och är uppbyggd på ungefär samma sätt. Dock har dessa två planeter väldigt lite gemensamt. Venus atmosfär består nästan enbart av koldioxid. Därför är planetens medeltemperatur ca 737 °C. Atmosfären är väldigt tjock jämfört med jordens och består av väte och helium. Venus är även det starkast lysande objektet på himlen om man utesluter månen och solen.

3. Jordens yta är täckt till 71% av vatten därför kallas den även den blåa planeten. Resterande 29% är jord, berg, skog mm. Jorden består av 35% järn, 30% syre, 15% kol, 13% magnesium och 7% övriga grundämnen. Jordens atmosfär består mest av kväve och syre. Medeltemperaturen på Jorden håller sig mellan 15-25 °C

4. Mars är väldigt lik jorden i sin uppbyggnad, men planeten är mycket mindre vilket gör att gravitationen också blir svagare och har svårare att hålla kvar atmosfären som består mestadels av koldioxid. Anledningen till att Mars har en väldigt tunn atmosfär är att planeten saknar ett magnetfält och det gör att solvinden kommer fram till atmosfären och blåser bort den. Därför är medeltemperaturen på Mars ganska låg,  -33 °C till -85 °C


Gasplaneterna [5]: 

1. Jupiter är den största planeten i vårt solsystem. Jupiters yttre atmosfär är ca 1000 km djup och medeltemperaturen är -85 °C till -150 °C. Ungefär 1000 km längre ner övergår atmosfären till vätskeform. På 20 000 km djup blir trycket så stort att väte övergår till en ”metallisk” form. Jupiter består av 75% väte och 25% helium. 

2. Saturnus utmärks av sina ringar. De består huvudsakligen av vatten i isform uppblandad med lite sten och annan smuts. Precis som Jupiter består Saturnus av 75% väte och 25% helium. Saturnus är även den enda planeten som har lägre densitet än vatten. Planetens medeltemperatur är cirka -190 °C.  

3. Det som utmärker Uranus är att den har en axellutning på 98 grader. Uranus är ihopsatt av ammoniak, metan, vatten, väte, helium och en stenig kärna. Det mesta av planeten är i någon form av is. Medeltemperaturen är ca -220 °C

4. Neptunus är väldigt lik Uranus men lite mindre. De två planeternas kemiska sammansättning är likadan, d.v.s de har en stenig kärna och en mantel av olika sorters is samt en atmosfär av väte och helium. Medeltemperaturen på Neptunus är ca -240 °C


8. Varför söker vi liv på olika planeter?

Vi söker liv på andra planeter för att vi vill ta reda på om vi är ensamma i universum. Än så länge är Jorden den enda planeten vi känner till som det finns liv på. 

Forskarna är inte helt säkra på hur livet uppstod på vår planet. Genom att forska om livet på de andra planeterna kommer vi kunna förstå bättre hur livet uppstått på Jorden. Det söks inte bara en typ av intelligent liv ute i rymden utan flera olika livstyper beroende på hur planeten ser ut, är uppbyggd och dess atmosfär. Till och med på gasplaneter som Jupiter kan det finnas liv. De virvlande molnen kan fungera som ett hav där flera olika livsformer simmar omkring som maneter i vatten. Man räknar med att hitta intelligent liv på stenplaneter med liknande förhållande som Jorden. 

Forskarna skickar signaler ut i universum i hopp om att få kontakt med en annan livsform och tack vare det kunna utveckla våra studier vidare. 

Vi människor vill alltid veta mer än vad vi redan gör och vi vill lära oss mer. Det leder till positiv utveckling av astronomiforskning.  

9. Vad gör jorden annorlunda från de andra planeterna?

Det som utmärker Tellus (Jorden) från de andra planeterna är atmosfären som skyddar oss från ultraviolett strålning. Livsförhållandena på Jorden beror också på samspelet mellan atmosfären (luften) och hydrosfären (vattnet). Avdunstningen av vatten hjälper till att både kyla ner och värma upp planeten. Därför finns det olika typer av väder på olika platser på Jorden. Jorden har även mycket stabil temperatur. Den viktigaste skillnaden från de andra planeterna är att det finns LIV på Jorden. Men inte bara enkelt liv utan intelligent liv!

Det första livet på Jorden uppstod över en miljon år efter att planeten hade formats. Det första livet var i form av en cell. Livet utvecklades på många olika sätt i många miljoner år. Nu har vi en väl fungerande biologisk cirkel. Till exempel - våra växter släpper även ut syre som vi människor och djur behöver för att överleva (fotosyntes gör att de levande organismerna kan använda sig av solens energi). Tack vare atmosfärens skydd kan livet utvecklas även på land och inte bara i vattnet.  

10. Vilken planet skulle JAG vilja bo på och varför?

Jag trivs väldigt bra på Jorden men om jag skulle behöva välja då hade velat bo på planeten Mars. Planeten är mest lik Jorden i uppbyggnaden vilket gör det möjligt att försöka hitta eller skapa liv där. Det finns redan människor som försöker skapa liv på Mars genom att åka upp dit i ett rymdfartyg. Eftersom Mars är en stenplanet är det fast mark till skillnad från gasplaneterna och man kan lättare bosätta sig där. Det har bevisats att det en gång i tiden funnits flytande vatten på Mars yta. När rymdfartyget Phoenix landade på planeten år 2008 hittade man is vid polerna. Det gav hopp om liv på planeten. Mars är även en mycket vacker planet. Den har lite svårt att hålla kvar sin atmosfär vilket kan leda till att det inte kommer finnas ett så starkt skydd mot ultraviolett strålning som vi har på Jorden. 
Det är mycket möjligt att vi kommer skapa förutsättningar för oss att bo på en annan planet än Jorden. Jag tycker det är mycket spännande att vår teknik utvecklas så mycket att vi snart kan ta detta steg. Denna gång blir det inte planeten själv som skapar liv, utan det är vi människor tack vare vår intelligens!



Källor: 

Fakta: 

Tabeller: 

Allmän information: 

Böcker:
[6]Vetenskapens Värld - Solsystemet, Ilustrerad Vetenskap Bibliotek, Fogtdals Förlag, Malmö, 1987



Källresonemang: 

Alla källor som jag använde mig av hade en stor relevans för mitt arbete. Källorna rörde alla de olika frågorna som jag ställde i texten. Det fanns fler källor som hade samma information vilket var bra eftersom jag kunde då jämföra och se vilken information som stämde bäst. På detta viset kunde jag fort ta bort de källorna som visade sig vara mindre tillförlitliga än dessa jag använt nu. De källorna jag använde kommer alla från vetenskapliga sidor. Därför tycker jag att de är mest tillförlitliga. Vissa av källorna har jag fått som förslag från skolan övriga har jag hittat själv genom en selektiv sökning. I vissa delar av min text behövde jag ha lite äldre källor för att beskriva hur man uppfattade solsystemet tidigare och sedan de färskare källorna kunde jag använda för att beskriva den senaste forskningen. Källorna kunde på detta viset komplettera varandra på många olika sätt vilket underlättade mitt arbete. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar